Samäganderättsavtal
Det finns många skäl till att flera personer kan äga något gemensamt, det kan handla om allt från den ärvda sommarstugan till den gemensamma fritidsbåten. I många fall sker inte en överenskommelse om vad som gäller annat än muntligt och det kan då bli svårt att i efterhand fastställa vad som faktiskt gäller för den gemensamma egendomen.
Vad kostar ett samäganderättsavtal?
Pris: 2 250 kr / timme
Vid det inledande mötet går vi igenom din juridiska situation och ser över hur vi på bästa möjliga vis kan hjälpa dig vidare. Vi gör en uppskattning av pris och tidsåtgång och sätter en gemensam plan framåt.
Samäganderättsavtal
Det finns många skäl till att flera personer kan äga något gemensamt, det kan handla om allt från den ärvda sommarstugan till den gemensamma fritidsbåten. I många fall sker inte en överenskommelse om vad som gäller annat än muntligt och det kan då bli svårt att i efterhand fastställa vad som faktiskt gäller för den gemensamma egendomen.
Ett samäganderättsavtal kan upprättas mellan en eller flera delägare av fast eller lös egendom. Där skriver ni in hur egendomen ska förvaltas. Ni kan även avtala om andra saker som rör egendomen, till exempel hur eventuella kostnader och intäkter ska fördelas. Andra saker som är vanliga att avtala om är vad som händer om någon vill sälja samt den ska användas. Flera personer, både fysiska och juridiska, kan vara samägare till en egendom.
Om ni väljer att inte avtala särskilt om vad som gäller används reglerna i lagen om samäganderätt. Vi rekommenderar att alltid skriva ett samäganderättsavtal. Detta för att undvika konflikter i framtiden och klargöra vem som har vilket ansvar.
Lagen om samäganderätt
Lagen om samäganderätt anger vad som gäller mellan personer som äger något tillsammans. Övergripande kan sägas att det bygger på att alla ägare är överens. Ägarna måste alltså vara överens både gällande skötsel och nyttjande av det som ägs gemensamt för att kunna göra något. Om till exempel den gemensamt ägda sommarstugan ska målas om måste samtliga ägare komma överens om att det ska göras. Utgångspunkten är även att alla kostnader ska delas lika mellan samtliga ägare. Detta kan låta självklart och enkelt men kan tyvärr i många situationer leda till problem.
Om delägarna inte kan komma överens finns möjlighet att utse en förvaltare för att ta hand om egendomen. Om samägarna själva vill styra hur deras samägande ska regleras finns möjlighet att göra det genom ett samäganderättsavtal. Ett samäganderättsavtal kan användas för att komplettera reglerna i lagen om samäganderätt. I de fall avtalet anger något annat än vad som anges i lagen gäller dock det som står i avtalet. Detta ger samägare möjligheten att helt fritt avtala om hur deras samägande ska fungera. Det finns många andra situationer som går att undvika eller i vart fall går att få kontroll över genom ett samäganderättsavtal och liksom många andra typer av avtal är samäganderättsavtal något som upprättas för att undvika framtida konflikter och problem.
Om en delägare vill sälja det som ägs gemensamt kan det också skapa problem. Om övriga delägare inte vill sälja och en överenskommelse inte kan hittas kan den som vill sälja ansöka om att få egendomen såld på offentlig auktion av en god man
Bra saker att känna till om samäganderättslagen
Lagen om samäganderätt är dispositiv.
Det innebär att ni som samägare kan bestämma att den inte ska gälla just er egendom via ett samäganderättsavtal.
Den omfattar inte egendom som ägs gemensamt av sambor, äkta makar eller dödsbodelägare.
För denna typ av egendom gäller annan lagstiftning.
Den inkluderar inte lantbruksenheter med tre eller fler samägare.
Då gäller i stället lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag är inte dispositiv vilket innebär att den inte kan avtalas bort.
Det krävs inte alltid full enighet.
När det kommer till akuta räddningsåtgärder krävs inte full enighet mellan samägarna. Exempel på en akut räddningsåtgärd är en vattenläcka. En av samägarna kan du välja att anlita en rörmokare som får laga läckaget. Kostnaden kopplat till åtgärden delas sedan upp mellan alla samägarna och hur mycket var och en ska betala beror på hur stor andel av egendomen som ägs.
Samäganderättsavtal för fritidshus och samäganderättsavtal för fastighet
Det är vanligt att ärva ett fritidshus eller fastighet tillsammans med syskon eller annan släkting. Detta räknas som fast egendom. Ett samäganderättsavtal för fritidshus och samäganderättsavtal för fastighet kan hjälpa er i situationer ni kanske inte hade tänkt skulle uppstå, till exempel om en av er vill sälja eller hyra ut. Ett samägandeavtal för fastighet kan då hjälpa er reglera hur det skulle gå till i praktiken.
Något som är bra att veta när det gäller just fastigheter och fritidshus är att ett samäganderättsavtal kan hjälpa er att reglera ägandeförhållandena. Om det endast är en person som ansökt om lagfart och är formell ägare och andra äger lika stor del men inte har ansökt om lagfart kan ett avtal hjälpa er att tydliggöra det inför framtiden.
Samäganderättsavtal för bostadsrätt
En bostadsrätt räknas som lös egendom. När det gäller samäganderättsavtal för bostadsrätt bör det ha med samma delar som tas upp för en fastighet eller ett fritidshus. Tänk dock på att bostadsrättsföreningen måste godkänna ert medlemskap och att det kan nekas när samägarna inte är äkta makar eller sambor.
Samäganderättsavtal för fordon
Precis som bostadsrätter räknas fordon som lös egendom. Här underlättar det om ni som samäger fordonet skriver ett samäganderättsavtal gällande underhåll och skötsel samt hur en försäljning ska gå till. Det går endast att ha en registrerad ägare på en bil. Trots detta kan det ändå röra sig om samägande. Detta kallas för dold samäganderätt och det kommer vi förklara lite närmare nu.
Dold samäganderätt
Termen togs fram efter att Högsta domstolen beslutade att äkta makar och sambor kan ha dold samäganderätt. För att den dolde ägaren kan inte kräva egendomen förrän denne har krävt att bli formell ägare.
Baserat på några rättsfall har man kommit fram till att det är fyra krav som måste uppfyllas för att det ska kunna röra sig om dold samäganderätt:
- Egendomen måste ha införskaffats med avsikt att användas för gemensamt bruk.
2. Den som anses vara dold samägare ska ha varit med och betalat för egendomen när den införskaffades.
3. Anledningen till att personen var med och betalade ska ha varit att denne ville bli samägare.
4. Den som står som ägare måste ha förstått att personen bidrog till inköpet för att denne önskade bli samägare.
Dessa villkor innebär att det bara kan röra sig om dold samäganderätt om egendomen köptes för gemensamt bruk. Om egendomen förvärvats via gåva, testamente eller arv kan det inte vara dold samäganderätt.
Detta bör finnas med i ett samäganderättsavtal
Ni behöver inte registrera ert samägaravtal någonstans, men det bör upprättas skriftligen. Några viktiga punkter att klargöra i avtalet är:
- Hur egendomen ska skötas.
- Hur kostnader och eventuella intäkter ska delas upp mellan samägarna.
- Vilka åtgärder som får göras utan att prata med de andra samägarna.
- Hur förfogandet och användandet av egendomen ska se ut.
- Huruvida en samägare kan tvinga de andra till en försäljning.
Formkrav för samäganderättsavtal
Det finns inga konkreta formkrav för att ett samäganderättsavtal ska vara juridiskt giltigt. Några punkter som alltid bör finnas med är:
Personuppgifter på samtliga samägare
Personuppgifter för samtliga samägare behövs i samägandeavtal för att identifiera parterna och säkerställa ett juridiskt bindande avtal.
En specifikation på den egendom som samägs
Det kan vara till exempel fastighetsbeteckning, registreringsnumret på en bil eller bostadsrättsförening och lägenhetsnummer för en bostadsrätt.
Anskaffningsvärdet på egendomen
Eventuellt inköpspris och kostnader som är kopplade till anskaffningen.
Hur köpet har finansierats
Ägarandel för samtliga samägare.
Villkor och överenskommelser
Till exempel förvaltning, uthyrning och vad som händer om en vill sälja egendomen. Läs mer ovan för att se vad som bör finnas med.
Att ni som samägare inte vill att samäganderättslagen ska tillämpas
Vi på Verahill kan hjälpa dig
Önskar du få hjälp med ett samäganderättsavtal? Vi på Verahill hjälper dig gärna med detta! För oss är det viktigt att ni ska få till en hållbar lösning och inte riskera onödiga bråk och tvister gällande egendomen ni samäger. Att få hjälp att upprätta ett samäganderättsavtal och rådgivning kostar från 7.700 kr.
Vanliga frågor
Hos oss på Verahill kostar ett samäganderättsavtal från 7.700 kr. Då ingår rådgivning och fakturering sker när ärendet är avslutat.
Om det inte finns något samägaavtal gäller lagen för samäganderätt. Den innebär bland annat att alla samägare behöver vara helt eniga när beslut fattas samt att kostnader ska delas lika mellan er.
Är ni två eller fler som samäger egendom är det klokt att upprätta ett samäganderättsavtal där ni klargör hur egendomen till exempel ska förvaltas, hur kostnader ska fördelas och vad som händer om en av er vill sälja.
Mina livssituationer
