Bouppteckning

Bouppteckningen är obligatorisk enligt svensk lag och fyller flera viktiga funktioner. Den fastställer vem som har rätt att företräda dödsboet och ligger till grund för det efterföljande arvskiftet, det vill säga fördelningen av arv.  Bouppteckningsförrättningen är ett möte där tillgångar, skulder och juridiska handlingar gås igenom. Alla som juridiskt sett påverkas av dödsfallet ska få möjlighet att delta på mötet så att alla har samma information.  Det är viktigt att bouppteckningen är korrekt och att förrättningen gått till på rätt sätt, annars riskerar man att Skatteverket avvisar handlingen. Det drar ut på processen och kan skapa onödig extra stress under en redan påfrestande period.

En bouppteckning är ett av stegen i en boutredning. Hela boutredningen tar vanligtvis 8 till 16 månader, inklusive fördelning av arv, deklaration och utbetalning av överskjutande skatt. Processen inleds med en utredning av dödsbodelägare, juridiska handlingar samt dödsboets tillgångar och skulder, för att kunna hålla bouppteckningsförrättning. Förrättningen måste hållas inom tre månader från dödsfallet, och den färdiga bouppteckningshandlingen måste lämnas in till Skatteverket för registrering senast fyra månader efter dödsfallet. När Skatteverket har registrerat handlingen, vilket normalt tar en till tre månader, kan dödsboet avvecklas och ett arvskifte genomföras.

Det gör dödsbodelägarna gemensamt. Om man inte har tid, känner att man inte kan komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter inom dödsboet eller om man inte är ense är det vanligt att man tar hjälp av en juristbyrå.

Kostnaden för begravningen betalas med dödsboets tillgångar. Saknas tillgångar finns möjlighet att ansöka om begravningshjälp hos kommunen.

Det gör dödsbodelägarna gemensamt. Ofta tar man hjälp av en en jurist eller boutredare.

Dödsbodelägare är de som har del i boet och ska ärva den avlidna. Det kan till exempel vara en efterlevande maka/make,barn eller syskon till den avlidna.

Barn som är gemensamma till den avlidna och den efterlevande makan/maken är inte dödsbodelägare utan efterarvinge. En efterarvinge får ut sitt arv först efter att den efterlevande makan/maken har avlidit.

Även en testamentarisk arvinge kan vara dödsbodelägare. Legatarier är inte dödsbodelägare.

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för förvaltningen av dödsboet. Det innebär bland annat att dödsbodelägarna ansvarar för att betala eventuella räkningar, säga upp eventuella abonnemang och sköta om eventuell bostad.

Dödsbodelägarna ansvarar för att en bouppteckning upprättas och registreras hos Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. 

Dödsbodelägarna ansvarar även för fördelningen av arvet samt avvecklingen av dödsboet.

Ja det måste man. En bouppteckning är en handling som fastställer dödsbodelägarkretsen och en sammanställning över den avlidnas tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket.

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är det också en legitimationshandling för dödsbodelägarna som behövs för att exempelvis stänga konton eller ansökan om lagfart på en fastighet.

Bouppteckningen ligger även till grund för ett arvskifte.

En bouppteckning måste göras om det finns tillgångar kvar efter det att begravningskostnaderna har betalats. En bouppteckning ska också göras om den avlidna ägde fastighet eller bostadsrätt.

En bouppteckningsförrättning ska hållas senast tre månader efter den avlidnas bortgång. Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom en månad.

En testamentsexekutor är en person som utsetts av den avlidna i testamentet, och som har till uppgift att verkställa testamentet och förvalta dödsboet. Testamentet måste vinna laga kraft innan testamentsexekutorns förordnande börjar gälla.

Ja, man kan göra bouppteckningen själv. Viktigt att tänka på är att hålla tidsfrister, att kalla rätt personer inför förrättningen samt att se till att tillgångar, skulder och juridiska dokument tas upp på rätt sätt.

Om det blir fel i bouppteckningen finns en risk att Skatteverket inte noterar den och man får göra en tilläggsbouppteckning senare.

Det är viktigt att bouppteckningen blir rätt, så att även arvskiftet blir det.

Man kan inte ärva skulder. För det fall det saknas pengar i dödsboet kan man däremot i vissa fall bli betalningsansvarig för tjänster man själv beställt i dödsboets namn.

Ja, om man väljer att göra bouppteckningen själv så har Skatteverket en mall för hur en bouppteckning kan se ut.

Alla tillgångar och skulder som den avlidne hade vid dödsfallet ska tas upp i bouppteckningen, oavsett var i världen de finns.

Utgångspunkten är att alla i familjen, dödsbodelägarna, måste vara helt överens. Detta gäller i de flesta frågor som rör dödsboet, stora som små, allt från vem som ska ansvara för deklarationen till vem som ska få vad av arvet. Om en överenskommelse kring arvskifte är helt omöjlig att nå hamnar ärendet till slut hos en opartisk boutredningsman utsedd av tingsrätten. En boutredningsman har juridisk rätt att tvinga fram en fördelning av arvet för att avsluta dödsboet, vilket fungerar som ett undantag från huvudregeln om att familjen måste vara överens. Vi kan agera stöd och vägledning för alla dödsbodelägare, agera juridiskt ombud för individer eller ställa upp som boutredningsman.

Om bouppteckningen är av enkel natur kan det i vissa fall gå bra att göra bouppteckningen själv. Då kan en mall gå bra att använda.

Dock kan det vara svårt att avgöra om bouppteckningen är enkel eller inte, då det inte bara är t.ex. antalet bankkonton eller bilar som är det avgörande. Ofta finns frågetecken kring vad som ska tas upp i bouppteckningen och på vilket sätt. Det finns en risk att  bouppteckningen inte blir korrekt gjord och att Skatteverket inte registrerar den. Den risken finns även om man väljer att använda en mall. Om man efter att bouppteckningen blivit registrerad kommer på att vissa poster har missats kommer man vara tvungen att göra en tilläggsbouppteckning.

Att göra en bouppteckning tar tid och det är mycket att tänka på för att allt ska bli rätt. För att säkerställa att bouppteckningen blir helt korrekt rekommenderar vi att man tar hjälp med att upprätta den.

En bouppteckning ska granskas av två neutrala förrättningsmän. Förrättningsmännen säkerställer att tillgångar och skulder har tagits upp på bästa möjliga sätt och förmåga. Förrättningsmännen får exempelvis inte vara någon av dödsbodelägarna, testamentarisk arvinge eller efterarvinge. Många tar hjälpa en en juristbyrå med bouppteckningen. Då är jurist eller boutredare förrättningsmän.

Bouppteckningen ska skickas till Skatteverkets bouppteckningssektion.

Om det inte finns några arvingar tillfaller kvarlåtenskapen allmänna arvsfonden.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet.

Ja, bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter det att personen avled. Det är alltså inte Skatteverket som upprättar själva bouppteckningen, utan den registreras endast av Skatteverket.

Eftersom bouppteckningen lämnas in och registreras hos en myndighet blir bouppteckningen en allmän handling som kan begäras ut från Skatteverket.

Handläggningstiden hos Skatteverket varierar. För tillfället har Skatteverket hög belastning och handläggningstiden är 8-10 veckor.

Bouppteckningen gås igenom och dödsbodelägarkretsen bedöms. Skatteverket ser också över så att tillgångar, skulder och juridiska handlingar tagits upp på rätt sätt.

Skatteverket kontrollerar dock inte med banker och andra myndigheter att allt som ska tas upp faktiskt har tagits med.

Bouppteckningen registreras hos Skatteverket.

Bouppteckningen ska inkomma till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Om den inte inkommer inom den tiden skickar Skatteverket en påminnelse. Skatteverket får då förelägga den eller de som är ansvariga att bouppteckningen förrättas och att vid vite lämna in bouppteckningen inom viss tid.

Om bouppteckningen trots föreläggandet inte inkommer till Skatteverket inom den angivna tiden kan Skatteverket ansöka vid förvaltningsrätten om att vitet döms ut.

Det är Skatteverket som registrerar bouppteckningen.

En bouppteckning är det absolut första juridiska steget, en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder som ska påbörjas inom tre månader efter dödsfallet. Den fungerar som dödsboets legitimationshandling. Ett arvskifte är det avtal som upprättas efteråt, vilket visar exakt hur arvet ska fördelas mellan er som är dödsbodelägare och arvingar. Kort sagt, utan en registrerad bouppteckning kan ni inte göra något arvskifte eller fördela några pengar.