Vad gäller vid en arvstvist om gåvor och gåvobrev?
Gåvor kan ibland leda till arvstvister, särskilt om en arvinge anser att en gåva påverkat arvsfördelningen på ett sätt som inte är rättvist. Frågor som ofta uppstår är om gåvan ska ses som en del av arvet, om den gynnat en arvinge oproportionerligt eller om den kan ogiltigförklaras.
I vissa fall finns det ett gåvobrev som klargör villkoren, men det betyder inte att gåvan inte kan komma att ifrågasättas. Om det råder oklarheter kring gåvans syfte eller om den strider mot lagstadgade rättigheter kan det ändå bli en juridisk prövning.
Vid det inledande kostnadsfria telefonsamtalet går vi igenom din juridiska situation och ser över hur vi på bästa möjliga vis kan hjälpa dig vidare. Vi gör en uppskattning av pris och tidsåtgång och sätter en gemensam plan framåt. Värdet på den kostnadsfria rådgivningen är 750 kr inkl moms.
Om- eller avbokning måste ske senast 12 timmar innan din mötestid. I andra fall debiteras motsvarande kostnad om 750 kr.
Om du väljer att ta vidare hjälp från oss tillämpas sedan en timtaxa motsvarande vår ordinarie taxa för 2025 om 2 990 kr / timme.
Är en gåva en del av arvet?
En vanlig anledning till arvstvister om gåvor är frågan om den ska räknas som förskott på arv. Enligt lag förutsätts en gåva från en förälder till ett barn vara ett förskott på arv, om inget annat anges. Det innebär att gåvans värde först återförs till kvarlåtenskapen efter givarens bortgång för att därefter avräknas från gåvotagarens arvslott, så att den slutliga fördelningen blir rättvis mellan arvingarna.
Om gåvobrevet däremot tydligt anger att gåvan inte ska räknas som förskott på arv, behåller mottagaren den utan att det påverkar arvsfördelningen. Detta kan dock leda till att andra arvingar ifrågasätter rättvisan i hur tillgångarna har delats.
När kan ett gåvobrev leda till arvstvist?
Även om ett gåvobrev är juridiskt bindande kan det fortfarande bli föremål för tvist om någon arvinge anser att det påverkat arvet på ett oskäligt sätt. Vanliga orsaker till arvstvister om gåvobrev inkluderar:
Om gåvan påverkat andra arvingars lagliga rättigheter, exempelvis om den strider mot laglotten.
Om det finns misstankar om otillbörlig påverkan, där gåvogivaren kan ha pressats att överlåta egendom.
Om gåvan getts bort kort tid före dödsfallet, vilket kan ifrågasättas om det minskat dödsboets tillgångar väsentligt.
Om det saknas dokumentation, och det inte är tydligt om en viss egendom är en gåva eller en del av dödsboet.
Kan en gåva krävas åter vid en arvstvist?
I vissa fall kan en gåva krävas åter eller justeras i samband med arvsskiftet. Detta kan ske om gåvan anses ha kränkt en bröstarvinges laglott eller om den inneburit en väsentlig minskning av ett efterarv. Det kan även bli aktuellt om det kan bevisas att gåvan getts på ett sätt som strider mot laglotten, då bröstarvingar alltid har rätt till en viss andel av arvet.
Om en arvinge vill bestrida en gåva kan detta ske genom en juridisk prövning i tingsrätten. I vissa fall kan tvisten lösas genom medling eller genom att en skiftesman avgör hur arvet ska fördelas
Hur kan man undvika arvstvister om gåvor?
För att undvika arvstvister kring gåvor är det viktigt att gåvogivaren är tydlig med sina intentioner. Ett välformulerat gåvobrev där det klart framgår om gåvan ska räknas som förskott på arv eller inte kan förebygga framtida konflikter. Att kommunicera med arvingarna i förväg kan också minska risken för missförstånd och skapa en större acceptans kring beslutet.
Om du är inblandad i en arvstvist om ett gåvobrev och behöver juridisk vägledning kan våra jurister på Verahill hjälpa dig att förstå dina rättigheter och hitta en lösning som är både rättvis och juridiskt hållbar.
