Hur påverkar laglotten en arvstvist?
När ett arv ska fördelas har bröstarvingar en lagstadgad rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i ett testamente. Om en bröstarvinge utesluts från arv i ett testamente eller får en mindre del än vad lagen tillåter kan detta leda till en arvstvist.
Laglotten är en skyddad del av arvet, vilket innebär att en arvlåtare inte kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap hur som helst. Om någon upplever att deras rätt till laglott har kränkts kan de kräva jämkning av testamentet för att säkerställa att de får sin lagskyddade del.
Vid det inledande kostnadsfria telefonsamtalet går vi igenom din juridiska situation och ser över hur vi på bästa möjliga vis kan hjälpa dig vidare. Vi gör en uppskattning av pris och tidsåtgång och sätter en gemensam plan framåt. Värdet på den kostnadsfria rådgivningen är 750 kr inkl moms.
Om- eller avbokning måste ske senast 12 timmar innan din mötestid. I andra fall debiteras motsvarande kostnad om 750 kr.
Om du väljer att ta vidare hjälp från oss tillämpas sedan en timtaxa motsvarande vår ordinarie taxa för 2025 om 2 990 kr / timme.
Vad innebär laglotten?
Laglotten är den del av arvet som bröstarvingar – det vill säga barn och i vissa fall barnbarn – har rätt att få ut, oavsett vad som står i testamentet. Enligt svensk arvsrätt har varje bröstarvinge rätt till hälften av sin arvslott som laglott. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingar hade fått om inget testamente upprättats.
Exempel:Om en person med två barn avlider och efterlämnar en kvarlåtenskap på 1 miljon kronor, skulle varje barn enligt lag ha rätt till 500 000 kr (hälften var). Men eftersom laglotten är hälften av arvslotten, har varje barn en garanterad rätt till minst 250 000 kr, även om ett testamente säger något annat.
När leder laglotten till en arvstvist?
En arvstvist kan uppstå om en bröstarvinge anser att deras rätt till laglotten har kränkts. Detta kan hända i flera situationer, till exempel:
Om en bröstarvinge blir helt utesluten från arv – Om en förälder testamenterar hela sin förmögenhet till en ny partner eller en organisation kan barnet kräva sin laglott genom jämkning av testamentet.
Om arvet har minskats genom gåvor – Om arvlåtaren under sin livstid gett bort stora tillgångar, kan en bröstarvinge ibland invända att detta varit ett sätt att kringgå laglotten.
Om det finns misstankar om otillbörlig påverkan – Om ett testamente anses ha upprättats under tvång eller manipulation kan det bestridas.
Hur kräver man sin laglott?
Om en bröstarvinge anser att dennes laglott har kränkts måste den begära jämkning av testamentet. Detta görs genom att meddela testamentstagaren att man begär jämkning av testamentet för utfående av sin laglott.
Det är viktigt att agera snabbt, eftersom en bröstarvinge måste begära jämkning inom sex månader från det att testamentet delgivits denne. Om detta inte görs inom tidsfristen förloras rätten att få ut laglotten.
Behöver du hjälp med en arvstvist om laglott?
Om du misstänker att din rätt till laglott har inskränkts är det viktigt att agera i tid. Våra jurister på Verahill kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter och guida dig genom processen.
