Dödsbodelägare
Läs mer om vad det betyder och hur det används i olika sammanhang.
Vad betyder dödsbodelägare?
Dödsbodelägare är en person som enligt lag eller testamente har rätt till del av en avliden persons kvarlåtenskap.
En dödsbodelägare får därmed också ett juridiskt ansvar för dödsboet, tills dess att boet är skiftat och upplöst. Dödsbodelägare kan vara arvingar enligt lag (legal arvsordning), testamentstagare eller efterlevande make/maka med arvsrätt.
Tillsammans företräder dödsbodelägarna dödsboet och fattar gemensamma beslut under hela avvecklingsprocessen.
När blir man dödsbodelägare?
En person räknas som dödsbodelägare när denne enligt arvsordningen eller testamente har rätt till del av arvet. Det gäller exempelvis:
- Barn, barnbarn eller andra släktingar enligt lag
- Efterlevande make/maka eller sambo, om testamente finns eller enligt särskilda regler
- Testamentstagare som tilldelats hela eller del av boet
- Staten, i de fall det inte finns några arvingar
Status som dödsbodelägare fastställs i bouppteckningen, som även visar vilka som ska delta i avvecklingen av dödsboet.
Exempel på hur dödsbodelägare används:
Här är några exempel på hur begreppet förekommer i praktiken:
✔︎ ”Som dödsbodelägare måste jag godkänna försäljningen av bostaden.”
✔︎ ”Alla dödsbodelägare kallades till bouppteckningen.”
✔︎ ”Vi dödsbodelägare kom överens om ett arvskifte utan tvist.”
Begreppet är centralt i samband med bouppteckning, arvskifte och dödsboavveckling.
Att tänka på som dödsbodelägare
Att vara dödsbodelägare innebär inte bara rätt till arv utan också ansvar i förvaltningen av dödsboet.
- Beslut måste fattas gemensamt av alla dödsbodelägare
- Man ansvarar för att bouppteckning upprättas och skulder betalas
- Arv kan inte skiftas förrän boet är färdigutrett
- Oenighet kan leda till att en boutredningsman utses
- Som dödsbodelägare bör man agera i boets bästa intresse
Vid osäkerhet är det klokt att anlita juridiskt stöd, särskilt vid större tillgångar eller komplexa arvsförhållanden.
Vanliga frågor om dödsbodelägare
Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna kring dödsbodelägarskap.
Måste alla dödsbodelägare vara med på bouppteckningen?
Ja, alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen och ges möjlighet att närvara eller yttra sig.
Kan en dödsbodelägare sälja egendom på egen hand?
Nej, beslut om försäljning måste fattas gemensamt av alla dödsbodelägare. Ingen får agera ensam i boets namn.
Vad händer om en dödsbodelägare inte medverkar?
Om en delägare vägrar delta eller försvårar processen kan en boutredningsman utses av tingsrätten för att driva ärendet vidare.