Anhörigbehörighet
Läs mer om vad det betyder och hur det används i olika sammanhang.
Vad betyder anhörigbehörighet?
Anhörigbehörighet är en lagstadgad rätt för närstående att företräda en person som på grund av sjukdom, ålder eller liknande orsaker inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter.
Behörigheten gäller utan fullmakt och omfattar vissa vardagliga handlingar, till exempel att betala räkningar eller hantera bankärenden.
Anhörigbehörigheten regleras i 17 kap. föräldrabalken och kan endast användas av närmaste anhöriga, såsom make, barn eller föräldrar, och gäller enbart så länge det inte finns en framtidsfullmakt, god man eller förvaltare.
När bör man använda anhörigbehörighet?
Anhörigbehörighet blir aktuell när en person saknar beslutsförmåga och det inte finns någon annan rättslig företrädare utsedd.
Vanliga situationer där anhörigbehörighet används:
- En äldre person har blivit kognitivt nedsatt och inte längre förstår sin ekonomi
- En närstående har insjuknat akut och kan inte själv ta hand om löpande utgifter
- Det behövs en snabb tillfällig lösning innan framtidsfullmakt eller god man är på plats
Det är ett stöd i vardagen för att undvika juridiskt vakuum, men omfattningen är begränsad.
Exempel på hur anhörigbehörighet kan formuleras:
Att förstå hur begreppet används konkret underlättar hanteringen i praktiken.
✔︎ ”Som dotter har jag anhörigbehörighet att sköta mammas räkningar.”
✔︎ ”Banken bad om intyg om anhörigbehörighet innan jag kunde hjälpa pappa.”
✔︎ ”Eftersom det inte fanns en framtidsfullmakt kunde vi tillämpa anhörigbehörighet.”
Sådana uttryck förekommer ofta i kontakt med myndigheter, banker och vårdgivare.
Att tänka på vid användning av anhörigbehörighet
Det är viktigt att känna till begränsningarna och skyldigheterna kopplade till anhörigbehörighet.
- Behörigheten gäller endast enklare ekonomiska angelägenheter – inte t.ex. fastighetsaffärer
- Den närstående måste sakna beslutsförmåga helt eller delvis
- Om det finns framtidsfullmakt, god man eller förvaltare träder anhörigbehörigheten tillbaka
- Det kan krävas intyg från läkare eller vårdinrättning om personens tillstånd
Juridisk rådgivning kan vara till hjälp om du är osäker på vad som är tillåtet eller lämpligt.
Vanliga frågor om anhörigbehörighet
Här hittar du svar på vanliga frågor om hur anhörigbehörighet fungerar i praktiken.
Vem kan använda anhörigbehörighet?
Det är närmaste anhöriga som kan använda anhörigbehörighet: make, sambo, barn, barnbarn, föräldrar eller syskon, i en bestämd turordning.
Vad får man göra med stöd av anhörigbehörighet?
Man får hantera vardagsekonomi – som att betala räkningar, hantera konton, ansöka om bidrag eller kontakta myndigheter i enklare ärenden.
Behöver man ett intyg för att använda anhörigbehörighet?
Det krävs inget formellt intyg enligt lag, men i praktiken begär många banker eller myndigheter ett intyg på att personen saknar beslutsförmåga.