Verahill Familjejuridik

Det gör dödsbodelägarna gemensamt. Om man inte har tid, känner att man inte kan komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter inom dödsboet eller om man inte är ense är det vanligt att man tar hjälp av en juristbyrå.

Dödsbodelägare är de som ska ärva den avlidna. Det kan till exempel vara en efterlevande maka/make,barn eller syskon till den avlidna.

Gemensamma barn till den avlidna och den efterlevande makan/maken är inte dödsbodelägare utan efterarvinge. En efterarvinge får ut sitt arv först efter att den efterlevande makan/maken har avlidit. 

Även en testamentarisk arvinge kan vara dödsbodelägare. Legatarier är inte dödsbodelägare.

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för förvaltningen av dödsboet. Det innebär bland annat att dödsbodelägarna ansvarar för att betala eventuella räkningar, säga upp eventuella abonnemang och sköta om eventuell bostad.

Dödsbodelägarna ansvarar för att en bouppteckning upprättas och registreras hos Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. 

Dödsbodelägarna ansvarar även för fördelningen av arvet samt avvecklingen av dödsboet.

Ja det måste man. En bouppteckning är en handling som fastställer dödsbodelägarkretsen och en sammanställning över den avlidnas tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket.

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är det också en legitimationshandling för dödsbodelägarna som behövs för att exempelvis stänga konton eller ansökan om lagfart på en fastighet.

Bouppteckningen ligger även till grund för ett arvskifte.

Att ta reda på om den avlidne har efterlämnat ett testamente är en central del i förvaltningen av dödsboet. Ett testamente måste alltid finnas i original för att vara giltigt.

I Sverige finns det idag inget statligt eller obligatoriskt register över testamenten. Det innebär att det inte går att söka på en central plats för att med absolut säkerhet fastställa om ett testamente existerar eller inte.

Om det inte finns något testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen.

När ni söker efter ett testamente kan ni utgå från följande:

Hemmet och privat förvaring: Sök igenom viktiga papper i hemmet, kassaskåp eller bankfack.

Frivilliga register: Många väljer att registrera och förvara sitt testamente via en begravningsbyrå eller juristbyrå. Ett exempel är Livsarkivet med tillhörande dokumentbevakning, som automatiskt samkörs med folkbokföringen och hör av sig till anhöriga eller berörd byrå vid dödsfall.

Juridiska kontakter: Kontakta eventuella jurist- eller advokatbyråer som den avlidne kan tänkas ha anlitat.

En bouppteckning är det absolut första juridiska steget, en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder som ska påbörjas inom tre månader efter dödsfallet. Den fungerar som dödsboets legitimationshandling. Ett arvskifte är det avtal som upprättas efteråt, vilket visar exakt hur arvet ska fördelas mellan er som är dödsbodelägare och arvingar. Kort sagt, utan en registrerad bouppteckning kan ni inte göra något arvskifte eller fördela några pengar.

Ett testamente föreskriver ett förordnande av kvarlåtenskapen utöver den legala arvsordningen. Testamentet kan exempelvis föreskriva att ett visst specificerat föremål av arvet ska tilldelas en person, vilket kan medföra att dödsbodelägarna själva inte ges möjlighet att bestämma kvarlåtenskapens fördelning vid arvskiftet. Det är därför mycket viktigt att beakta testamentet vid upprättandet av arvskiftet, med anledning av dess påverkan på kvarlåtenskapens fördelning.

Innan ni kan sälja en fastighet, avsluta bankkonton eller fördela arv måste bouppteckningen vara klar och registrerad hos Skatteverket. Dödsboet är en egen juridisk person, och det är dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta det.

• Värdepapper och fast egendom behöver inte avyttras i ett arvskifte. De kan tas över av dödsbodelägarna om det så önskas. 
• Om det emellertid finns många dödsbodelägare i dödsboet kan det ibland vara enklare av praktiska skäl att sälja av värdepapperna och skifta ut likvida medel till arvtagarna. 
• När det gäller fastigheter upplever vi att dödsbodelägare ofta drar sig för att dela upp ägandet av fastigheten och därmed samäga den.  Då kan det vara bättre att sälja fastigheten och dela på likviden för att undvika trassliga konstellationer som kan vara svåra att upprätthålla i praktiken. I dessa situationer kan även dödsbodelägarna välja att enas om att en av dödsbodelägarna tillskiftas fastigheten på sin lott, för att sedan kompensera de andra delägarna med en så kallad skifteslikvid, en summa pengar, i ersättning.

En bouppteckning måste göras om det finns tillgångar kvar efter det att begravningskostnaderna har betalats. En bouppteckning ska också göras om den avlidna ägde fastighet eller bostadsrätt.

En bouppteckningsförrättning ska hållas senast tre månader efter den avlidnas bortgång. Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom en månad.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet.

En bouppteckning ska granskas av två neutrala förrättningsmän. Förrättningsmännen säkerställer att tillgångar och skulder har tagits upp på bästa möjliga sätt och förmåga. Förrättningsmännen får exempelvis inte vara någon av dödsbodelägarna, testamentarisk arvinge eller efterarvinge. Många tar hjälpa en en juristbyrå med bouppteckningen. Då är jurist eller boutredare förrättningsmän.

Steg för steg: 

• Ett första steg är att boka in ett kostnadsfritt samtal med någon av våra jurister som kan identifiera lösningar utifrån just er situation, exempelvis huruvida ett upprättande av arvskifteshandling kan anses nödvändigt samt lämpliga tillvägagångssätt. Därefter kan du boka in ett möte med oss för individuell rådgivning, antingen via videolänk eller ett fysiskt möte på plats. 
• Steg två är att dödsbodelägarna, såtillvida det finns fler än en, kommer överens om hur kvarlåtenskapen från den avlidne ska fördelas mellan dem. Vi vägleder er genom detta.
• Steg tre är att en arvskifteshandling upprättas, som är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna om hur arvet ska komma att fördelas. Arvskifteshandlingen grundar sig i bouppteckningen, varför det är viktigt att den representerar en korrekt bild av dödsboet per den avlidnes dödsdag.
• När sedan arvskifteshandlingen är upprättad och undertecknad av dödsbodelägarna är det läge att verkställa arvskiftet. Vid verkställandet överförs tillgångarna i dödsboet till dödsbodelägarna.

Varje situation är unik, men hela processen tar vanligtvis någonstans från 8 hela vägen upp till 30 månader, och i vissa fall ännu längre än så. Det är en omfattande process med många myndighetskontakter och blanketter.

När dödsbodelägarna endast kan enas om hur en viss del av tillgångarna ska skiftas ut, kan det blir aktuellt med ett partiellt arvskifte. Det innebär att dödsbodelägarna kommer överens om hur just de tillgångarna ska fördelas medan resterande kvarlåtenskap kan skiftas ut vid ett senare tillfälle. I dessa lägen kan det vara bra att ta hjälp från oss på Verahill för att reda ut frågor och komma framåt i dödsboavvecklingen. Om dödsbodelägarna inte kan nå enighet avseende fördelning av resterande arv, kan vi även hjälpa till med att ansöka om skiftesman eller boutredningsman hos tingsrätten.

Tidsåtgången beror på hur omfattande arvskiftet är och hur komplext det är utifrån den unika situationen. Exempel på faktorer som påverkar kan vara; att dödsbodelägarna inte är överens om hur arvet ska fördelas, att arvet omfattar många tillgångar eller att arvet omfattar tillgångar utomlands. I det fall arvet omfattar fastigheter, behöver även lagfart sökas för att ägarbytet rättsligt ska kunna ske. Utöver dessa faktorer spelar även handläggningstid hos berörda banker stor roll, både inför arvskiftet och vid verkställandet. Tidsåtgången för ett arvskifte kan därför vara  2-8 månader, men kan både förkortas och förlängas beroende på förutsättningarna.

Finns det fler än en dödsbodelägare i ett dödsbo ska ett arvskifte äga rum enligt lag. Ett arvskifte är ett skriftligt avtal som redovisar hur dödsbodelägarna ska fördela den avlidnes tillgångar efter att skulderna betalats. I arvskiftes tas också hänsyn till skatteavsättning och hur utlägg ska hanteras.

Utgångspunkten är att alla i familjen, dödsbodelägarna, måste vara helt överens. Detta gäller i de flesta frågor som rör dödsboet, stora som små, allt från vem som ska ansvara för deklarationen till vem som ska få vad av arvet. Om en överenskommelse kring arvskifte är helt omöjlig att nå hamnar ärendet till slut hos en opartisk boutredningsman utsedd av tingsrätten. En boutredningsman har juridisk rätt att tvinga fram en fördelning av arvet för att avsluta dödsboet, vilket fungerar som ett undantag från huvudregeln om att familjen måste vara överens. Vi kan agera stöd och vägledning för alla dödsbodelägare, agera juridiskt ombud för individer eller ställa upp som boutredningsman.

Ett dödsbo är en egen juridisk person och måste deklareras i rätt tid till Skatteverket. Om ni till exempel säljer en fastighet eller en lägenhet som tillhört den avlidne är det viktigt att beräkna eventuell vinstskatt och avsätta medel för detta.